Kurr kurr säger en tom(?) mage

Efter helgens frossa har jag ändå gått ner 1,5 kg sedan förra veckan. Men  nu har jag fått väldigt ont i halsen så har fått skippa träningen både igår och idag. Det oroar mig jätte mycket för jag har börjat äta mycket mer. Går hungrig hela tiden fast det att jag ätit. Kan ha ätit en bra och stor lunch för att bli hungrig bara en kvart senare. Igår fick jag det förklarat för mig varför jag känner så. Jag har sedan några veckor tillbaka fått äta antidepressiva piller och om man har dålig ämnesomsättning vilket jag har. Känner man en lätt hunger hela tiden. Om man inte äter då. Men med dålig ämnesomsättning och stort matintag kan man bli överviktig på väldigt kort tid. Så kommer troligtvs få byta medicin snart. Men vad gör jag så länge? Jag har precis ätit massa blåbärskvarg, en kiwi och en stor bit choklad och är fortfarande hungrig. Normalt brukar jag bli mätt på typ två russin. Kanske inte så lite men nästan, detta är inte likt mig och även fast jag vet varför så skrämmer det mig. Jag är väldigt rädd för att gå upp i vikt speciellt när jag kämpat så för att gå ner. Har cravings för pizza idag. Har haft det sen igår eftermiddag och nu är jag så hungrig så att jag faktiskt är påväg att beställa en till en väldigt tidig middag. Får försöka hålla det tillbaka.
 
Ser ju så gott ut! (Gammal Snapchat)
 
 

Hjärtattack?

Min pojkvän hade gått till jobbet och jag väntade på min syster. Vi skulle in till stan en sväng och sen äta lite sushi. Hon blev sen och jag otålig. Två minuter efter att jag släppt in min syster ringer det på dörren. Jag kollar på min syster, sen på dörren och sen på syrran igen. Flera gånger om innan jag fatta att jag kanske ska öppna. Tittar ut genom det lilla kikhållet men där är det mörkt. Någon håller för så att ag inte kan se. Då tittar jag på min syster igen som storflinar. Jag öppnar dörren och då tar mamma, hennes man och en annan lilla syster ton till Ja må hon leva. Efter några rader kommer mormor fram bakom dörren och sjunger med. Glädjetårarna bara sprutade samtidigt som jag fick en sån stor chock att jag inte ens kunde bjuda in dem när de sjungit klart.
 
Jag hade gått och varit så sur, dels för att syrran var sen och dels för att mamma med familj inte hade hört av sig. Tyckte ändå att ett litet sms hade man kunnat skicka till sin dotter på hennes födelsedag. Allt släppte när jag förstod varför. Jag brukar normalt inte tycka om överraskningar men detta var nog den bästa jag fått. Men fick nästan en lätt hjärtattack när dem bara dök upp sådär.
 
De hade med sig sushi från mitt favorit ställe så vi åt lunch i min då stökiga lägenhet. Jag städar söndagar, så det var kaos när de var här men inte nu. Skämdes jätte mycket för att jag inte hade diskat från frukosten och inte tagit bort allt smink i badrummet från i fredags när jag fixade mig för utgång. Men de hade förståelse. Sushin var super god, som vanligt. Sen bar det iväg till stan en snabbis. Men då stan stänger fyra på lördagar fick vi fortsätta upp på A6. Mamma och hennes man hade inte köpt några presenter utan jag fick välja ett par nya löpardojjor och lite annat. Det blev en löparjacka och en super mysig tröja. Kände mig rätt så bortskämd då jag bara behövde peka och de betalade. Visst jag har inte så mycket pengar men kunde köpa något själv. Hade ändå fått pengar av mormor i present. 
 
 
 
Senare på kvällen åt vi på en underbar Italiensk resturang. Jag fick matorgasm utan den super goda pastan med spenat som jag valde. Sen hade mamma sagt till ägaren när hon resarverade bordet att jag fyller år. Så när vi ätit super god mat och druckit ett gudomligt vin, kommer ägaren med en stor tallrik med efterrätt. Chokladmoussetårta med hasselnötkross, en bakelse som liknade nån petit choux inbakad i chokladglass och massa chokladsås. Detta var bara till mig! Och som italienare alltid ska göra så var det många nyp i kinderna, kramar och kindpussar. Plus att födelsdagsbarnet självklart ska få gratis efterrätt med en favorit ingrediens. 
 
 
Detta var inte ens slutet på min dag. Mamma och Co bodde på hotell inne i stan så när jag fått i mig chokladdrömmen gick vi upp på deras rum och drack lite gott och åt lite mera gott. När älsklingen slutade jobba kom han och hämtade mig så gick vi en mysig promenad hem. Helt galet att en födelsedag kan bli så lyxig och så perfekt. 
 
Idag innan familjen skulle åka hem fikade vi lite och tog det lugnt. När jag var hemma på eftermiddagen var jag så slut att jag höll på och somna ståendes. Chocken hade lagt sig och jag visste att det var lugnt på E4 när de åkte iväg. Men jag tog tag i städningen och fixade fint här hemma. Fick påskliljor av mormor så har ställt dem fint i vardagsrummet. Nu är lägenheten fin till 100% och desutom lite pyntad till påsken nästa helg. Nu ska naglarna bli vår-fina sen kommer älsklingen hem och då blir det ultra mys! 

Godisgris!

Sitter i soffan som jag gjort större delen av dagen och mår verkligen piss. Jag hade sånna jävla cravings på lösgodis igår så när jag var och handla köpte jag en liten påse. Visst det var inte mycket men jag började gråta när jag ätit mina små bitar och älsklingen satt med sin stora påse. Vi har tidigare sagt att vi inte ska ha något godis eller inget godis jag kan äta (dvs gelatinfritt osv) hemmma så att jag inte ska bli frestad. Så förutom att det var den uttjatade våffeldagen igår, då det är obligatoriskt att äta våfflor, stoppade jag i mig helt onödiga kalorier, fetter och socker. Jag fick stå över träningen igår då jag hade feber. Så när jag vaknade imorse med ännu högre feber började jag gråta, jag grät tills jag somnade om. Och när jag vakna igen vid lunchtid, hade jag fått tårarna ur systemet men jag kände en sorg och ångest. Som ett stort svart regnmoln som bara blev större och stötte emot ett till stort moln så det blixtra och åska inom mig. Vill spy, gråta och slåss. Och det blir inte bättre av att jag nu sitter och pillar och tar ut de godaste bitarna från pojkvännens godispåse. Jag vill inte äta men kan inte sluta. Det gör ont. Ont att inte kunna träna. Ont att inte kunna sluta. Ont att vara en godisgris. Gris det är precis vad jag är. Vräker i mig det som finns. Äter allt dåligt fett, allt socker, alla kemikalier. 
 
 

Ett kort pass

Nu efter jag ätit min middag som fick bli lite Chili sin carne som jag hade i frysen och en rostad macka till. Var det dags för dagens andra träningspass. Men då jag fortfarande är seg och trött fokuserade jag bara på armarna. Därför blev passet mycket kortare än vanligt. När jag gjorde mina tricepsdips ringde min pappa, men jag valde att ignorera det träna klart och sen ring upp, han svarar inte och jag har ringt flera gånger blir lite orolig. Får försöka en stund till med att ringa både honom och hans fru. De brukar inte ringa mig så undrar vad det kan handla om. Min födelsedag närmar sig så kan bara hoppas att det var därför han ringde och inget allvarligt.
 
Imorgon är det våffeldagen och då jag och pojkvännen inte ägde något våffeljärn tog vi en promenad till NetonNet och införskaffade oss ett dubbeljärn så det går fort att göra dem imorgon. Dock vet jag inte om jag ska använda mixpulver eller om jag ska göra smeten själv. I en färdig våffla gjord på mix är det ca 60 kcal och jag har ingen aning om hur mycket det skulle bli om jag gör egen så för enkelhetens skull med kaloriräknandet skulle jag kunna använda en mix. Men om jag gör egna kan jag ha i grahamsmjöl vilket gör våfflorna mer mättande och då äter jag inte lika många så det är positivt det med. Får se hur jag gör med smeten imorgon.
 
Ikväll är jag ensam hemma då min kille behövdes på jobbet. Han stänger så kommer inte hem förrän i natt då jag sover. Lite ledsamt att han ska behöva jobba sent på vardagar med, då det är de kvällar vi kan slappa tillsammans. Men jag får titta på Biggest Loser ifred och det är ganska skönt. Jag tänkte ta min medicin redan nu så jag inte glömmer den och kan då förhoppningvis somna strax efter Biggest Loser. Vilket skulle vara bra så att jag kommer upp imorgon bitti. Behöver göra något åt vikten och morgonpromenader ska tydligen ge en skjuts i viktnedgång. 
 
Ett bra sätt att få bort håret ifrån ansiktet är att göra en in- eller utbakad fläta längs hårfästet vid pannan.
 
 
 

Upp med dig tjockis!

Hur svår ska det vara? Jag har inte haft problem med att ta tag i träning förut. Men idag sitter jag fortfarande med min kaffekopp och har inte så mycket som tittat på mina träningsredskap. Jag kom inte upp för en morgon runda innan frukost heller. Vad har hänt? Känner mig trött och hängig bara. Jag som haft så mycket energi sedan jag började träna. Det kan bero på att jag tog min medicin för sent igår, den har en väldigt lugnande effekt och gör så att jag ska sova hela natten, trots att det är en medicin som ska få upp humöret lite. Men genom att jag tog den flera timmar försent igår kanske den inte gått ur systemet än. Bara spekulationer försig.
 
Idag slutar min älskling redan vid ett och jag ska ha tränat innan dess, då vi ska iväg och handla när han kommer hem från skolan. Av någon anledning kan jag inte flytta mitt feta arsle från soffan. Jag är till och med så pass trött att jag skulle kunna ta en liten tupplur. Nä! Nu fan! Ska träna minst en halvtimme i alla fall, annars lär det inte bli någon positiv förändring med min kropp. 

Svältläge?

Igår satt jag och surfa runt lite när jag och min kille var hemkomna från hans föräldrar. Jag kom snabbt in på hälsobloggar och liknande sajter. Då jag försöker få ner min fett massa i kroppen och upp min muskelmassa, samtidigt som jag går ner i vikt, har jag testat en del metoder men nästan inget har funkat. Inte förrän jag började räkna kalorier och var stenhård med att undvika skräpmat. Men nu när jag läst runt och pluggat lite har jag insett arr jag äter för lite kcal på en dag. Vilket kan göra att min kropp tror att jag svälter och då kommer magsäcken börja krympa, vilket det finns både för och nackdelar med. Visst det är väl bra att jag inte kommer kunna äta lika stora portioner eller vräka i mig onyttigheter. Men om jag senare vill choka kroppen och göra en snabb viktminskning genom en fasta eller liknande kommer det inte fungera. Just nu äter jag mellan 300-700 kcal på en dag, beroendes på om jag valt att äta vitt bröd till maten eller en godisbit i soffan. 
 
En kvinna mellan 18 och 40 ska äta runt 1400 kcal, mer eller mindre beroendes på hur aktiv man är. Fanns det någon som sa. Vilket betyder att jag bör dubbla mitt kaloriintag. Men jag har också räknat lite på hur många kalorier jag bränner på en dag. Om jag inte gör något aktivt bränner jag ca 1500 kcal med jag tränar absolut minst en timme om dagen vilket gör att jag bränner 1500 plus den mängd jag bränner under träning som är mer än 600 kcal per timme. Om vi säger att jag tränar två timmar, som idag har jag när jag går och lägger mig bränt ca 3100 kcal. Men har bara haft ett kaloriintag på runt 500 kcal. Ja man ska bränna mer kalorier än vad man stoppar i sig för att få bort överflödigt fett. Men inte så mycket mer. 
 
Jag fastnade för 4-2-1 dieten, då jag redan räknar kalorier. Så läste på lite, om jag skulle gå på den dieten skulle det betyda att jag ska äta mer än 1000 kcal under fyra dagar, sätta i mig närmare 2500 kcal en dag och så kallat fasta genom att äta ca 500 kcal två dagar i veckan. Jag vet inte hur det är möjligt. Visst jag skulle kunna äta en pizza som ligger runt 1200 kcal till middag och normal frukost och lunch en ätardag eller frossadag, vad man nu ska kalla det men det skulle ändå inte bli 2500. Då skulle jag behöva slänga i mig massa godis och dylikt. Jag skulle också behöva få i mig helvete många fler kalorier på en så kallad vanlig dag. Jag tror inte att det går. Men något måste jag göra för att min kropp inte ska tro att den svälter. Det är inte precis så att jag går hungrig under dagen. Jag äter alla dagens stora mål, det vill säga, frukost, lunch och middag. Jag får även in mellanmål efter träningar som brukar ske efter frukost och lunch. Och något litet snack efter middagen. Ändå får jag inte ihop de kalorier man normalt ska äta. Rätt så skumt faktiskt. 

Frågan är om det är någon ide med en diet eller om jag faktiskt ska utsätta min kropp för det svältläge den snart kommer tro att den är i. Jag kommer aldrig kunna frossa i mig mat eller godsaker om magsäcken krymper vilket jag ser som en fördel. Kroppen kommer även att ta av mitt överflödiga fett när jag anstränger mig, vilket gör att jag bränner fett fortare samtidigt som jag kan bygga muskler då det protien jag får i mig inte kommer hamna någon annanstans än var det ska. Hoppas jag i alla fall. Jag testar att fortsätta som jag gjort men tar den där ätardagen någon gång i månaden, som tillexempel på lördag. Då det är min födelsedag och jag vill unna mig en och annan tårtbit. Om någon läser det här inlägget kanske den kan komma med tips om hur jag ska göra? 
 
Nu har jag suttit en stund med några videoföreläsningar och jag vet inte vad jag gett mig in på. Jag är den mest otekniska människan på jorden. Får typ hitta någon som kan göra uppgifterna åt mig eller något. Det är inte fusk om jag ber om hjälp det är bara ett tecken på min svaghet. Haha eller ja något i den stilen. Imorgon hoppas jag att jag kommer upp i bra tid och kan springa lite backintervaller om inte det så i alla fall hinna med en liten promenad innan förmiddags träningen.
 
Älskar jordnötssmör och här är en bild på mitt hemmagjorda, 100% jordnötter.
 

Just Sweet

Igår morse fick jag veta varför jag hade så ont i ryggen. Min mens hade kommit, så trevligt. Nja kanske inte. Men det var i alla fall skönt att veta att det inte var någon skada i ryggen. Så igår blev det ett rejält träningspass på hela två timmar. Jag struntade i att springa några backintervaller och det var inte bara på grund av det trååkiga kalla vädret utan också för att det tar så lång tid att gå fram och tillbaka. Jag skulle iväg på kvällen och hade gått upp rätt så sent. Därav fick det bli ett hårdare och längre pass med mina fina träningsredskap hemma. Jag var klar vid klockan två och då blev det en sen lunch och sen var det bara att börja göra sig i ordning.
 
Jag hade sminkat mig och tagit tid på mig att välja kläder. Brukar annars bara ta det första jag får upp ifrån byrålådorna. Gått hela vägen in till stan, iförd kjol i det iskalla vädret, för att få reda på att alla jag skulle träffa fortfarande var hemma. När man bestämt en tid är det väl ändå den som ska gälla? Jag mötte upp min pjkvän och hans kompis, som båda skulle med och festa, så satte vi oss på en pub och tog några öl i väntan på de andra. Ingen hörde av sig och vi gav upp. Så var man hemma i sin varma, mjuka säng redan vid ett. Men det kanske var lika bra ändå. Jag blev rätt så dåsig efter en öl. Men det har med min medicin att göra man ska helst inte blanda den med alkohol. Och från och med nu ska jag heller inte göra det. Får undvika antingen alkoholen eller tabletten nästa gång jag ska festa.
 
Idag vaknade jag inte förrän vid elva. Det var länge sedan jag sov så länge, känns det som i alla fall. Min älskling kom hem från ett personalmöte och berätta att vi skulle upp till hans föräldrar så det vara bara att klä på sig och fixa till morgonrufset. Väl uppe hos dem blev vi bjudna på riktigt god mat, som alltid och en himmelsk äppelpaj. Då jag fyller år på lördag fick jag även en present. Jag tror att det var på insiativ av min killes syster. Men det var så gulligt av dem att ge mig något fast än jag och pojkvännen bara varit tillsammans lite mer än ett år. Jag som inte ens önskar mig något av någon fick en super bra kokbok, eller bakbok kanske man ska kalla det. Massa recept på cupcakes, kakor, tårtor och annat smått och gott.
 
 
 
 

Det spökar

Min spöken var på väg tillbaka idag. Jag satt och åt en sen frukost framför datorn. Då ser jag alla bilder över nätet. Solförmörkelsen. Dagens stora fenomen. Jag var vaken när det hände men hade tagit en snabb titt ut genom fönstret och trott att det var för molningt. Tills jag såg en bild från någon i Jönköping. Jahapp, tänkte jag ännu ett naturfenomen jag inte får se. Jag missade norrskenet som var över hela Sverige också. Spökerna kom och sa att jag lever för lite och att alla andra är bättre på att leva än vad jag är. Att jag lika gärna kan ge upp. 
 
Det är klart som fan att mina spöken ska komma när jag mått så jäva bra denna vecka. Jag har varit så lycklig och haft så mycket energi. Jag tror att mycket av det kommer ifrån min träning. Jag tränar upp till tre timmar om dagen om jag hinner och då är det allt från kondition, styrka och avslapning. Avslapning är faktiskt en träning och det brukar bli i form av yoga eller meditation. Idag blev det dock ofrivillig vilodag. Min rygg strejkar och jag kan knappt röra mig. Jag tänkte ta vilodag på söndag då min älskling är hemma hela dagen med mig. Så att vi kan ligga och mysa i sängen utan att behöva göra ett skvatt. Men tyvärr blir det idag istället. Jag tror att det kan vara därför mina spöken dök upp en snabbis. Jag är inte lika stark som jag trodde. Och när jag inte har något att göra och speciellt när det inte är planerat dyker alla möjliga tankar upp.
 
Jag lyckades slå tillbaka mina spöken och låsa in dem igen. Men jag kan aldrig vara säker på att de är helt inlåsta. Jag måste börja arbeta med dem rent känslomässigt och inte tränga bort dem med hård fysisk träning. Om tio dagar har jag en tid hos en psykolog. Men tills dess tänker jag fortsätta med min träning. Jag kommer fortsätta efter också. För det är inte bara för att hålla tankarna borta jag tränar. Jag tränar för att bli stark både fysiskt och psykiskt. Jag tränar för att jag ska må bra både fysiskt och psykiskt. Jag tränar för att aldrig mera vara svag.
 
 
Mitt nya godis! Så himla gott men man betalar för mycket för det. Kanske inte världens nyttigaste gobit men denna stäng på 20 g innehåller mindre kcal en bit mörkchoklad på 10g. Vilket gör att det är denna som får stilla mitt sötsug ikväll.
 

Crazy

Det blev backintervaller idag också! Helt galet, jag kanske är sjuk, för jag skulle aldrig få för mig att springa annars. Men det är rätt roligt att testa sina gränser och gå över dem. Det tråkiga är att min backe ligger ca 3.5 km ifrån mig vilket betyder att jag måste gå en bra bit hem när jag är helt slut och knappt kan andas. Visst jag skulle kunna stanna och ta en paus men dels hinner jag bli kall och sen får jag inte lika mycket tid hemma att träna, förbereda mat eller annat. Men det kommer nog bli värt det i slutändan. Jag kom dock inte upp så tidigt som jag önska så jag hann inte med ett  träningspass innan lunch. Men jag tog igen det på eftermiddagen då jag tränade i 90 minuter.
 
 
 
 

Vår!

Jag är helt galet stolt över mig själv och vad jag gjort idag. I förmiddags under min promenad stannade jag och sprang några backintervaller. Jag som aldrig springer! Egentligen får jag inte springa då jag har trasiga knän men några vänder up och ner för en liten backe borde inte vara några problem. Efter en dag är det inte det i alla fall. Får se hur det känns när jag gjort det flera dagar. 
 
Jag tog bilden för några dagar sedan men då det var +8ºC ute idag så passar den nu när våren är här.
 

Resultat

Idag var det vägning och mätning igen efter allt kaos. Jag blev utskriven från psyket för snart två veckor sedan men det har tagit tid att komma tillbaka till det normala. jag har inte orkat göra så mycket. Men nu är jag back on track så att säga. Jag vägde mig i onsdags och då var det inga fina siffror. Jag hade självklart gått upp i vikt när jag latat mig. Självklart var det fett jag gått upp då mätningen gick lika dåligt. Idag såg det helt annorlunda ut, jag har sedan förra veckan gått ner 4.5 kg!!! Det är helt sjukt, jag har aldrig sett sånna resultat. Men då jag hade gått upp så mycket innan så kan jag räkna från den dag jag blev utskriven då det forfarande är en viktnedgång på nästan 2 kg. Jag är väldigt stolt över mina resultat. Minskat en del i centimeter också. Nu har jag nått mitt första delmål och har bara fyra stycken kvar. Nya, starka, hälsosamma jag är snart inte bara en dröm utan även verklighet!
 
Efter dagens träningspass firade jag min nya vikt och mina nya mått med en god kvarg.
 

Glad!

Snart får jag komma hem! Eller ja, det pratas om det i alla fall. Jag fick göra ett MADRS-S test. Som är lite frågor på hur man äter, sover och ser på livet. Jag har även reagerat posetivt på medicinerna och känner mig piggare och energifullare (om det nu ens är ett ord). När de läst igenom mina svar kommer jag få träffa en läkare som ska bedömma om jag mår tillräckligt bra för att bli utskriven.
 
 
Bara pratet om att det eventuellt kan hända gör mig gladare än normalt. Jag känner mig så instängd här annars. Det känns som att jag inte kan andas och jag får panik. Men inte idag! Idag känner jag mig lugn, glad och är lite sprallig. Allt kommer att bli bra nu. Jag har fått den akuta hjälpen och kan stå på egna ben nu. Jag kommer dock behöva lite hjälp med att ta mina första steg. Men det skulle fixas med en kontakt inom öppenvården. Så jag slipper att vara kvar här. Jag kan se min "frihet" och min framtid.
 
Jag vet att jag kommer att må bättre, jag vet att jag kommer att ha styrkan inne att hålla borta mina spöken i hjärnan. Frågan är bara hur länge? Innan räckte det med en liten motgång och allt rasa ihop. Okej, kanske inte en liten utan flera små, som verkade som en stor. Jag vet att jag kommer att få kämpa men nu vet jag också att jag är starkare, Jag vet att jag klarar mer än vad jag ibland tror.
 
Snart får jag komma hem. Hem till min älskling, hem till mina saker, hem till mig själv.

Gökboet

Vad gör man när man är inlagd på en psykiatrisk avdelning? Vissa sitter i allrummet och ser på tv, andra i matsalen och spel kort och jag. Jag sitter på mitt rum och får panik. Känner mig instängd och det hjälper inte med små promenader runt i korridorerna heller inte med långa promenader runt sjukhuset. Jag vill bara här ifrån nu. Jag kan inte göra vad jag vill och det gör mig galen. Jag vill träna, jag vill se på tv, jag vill mysa med min pojkvän. Jag kan inte göra något utav det. Eller jo jag kan se på tv men jag får inte bestämma vad i så fall och det vill jag. Jag vill slötitta på någon sitcom serie och bara vara mig själv. Smälla i mig en chokladkaka eller något. Jag vill hem. Det jag sysslsätter mig med inne på avdelningen är att lägga pussel, röka och träna.
 
Jag lyckas träna lite varje dag men inte alls så mycket jag skulle vilja. Den största träningen görs typ när jag ligger raklång i sängen och stirrar upp i taket. Eller då tränar jag min hjärna, jag tränar styrkan att hålla tillbaka alla spöken. Det är min träning. Nej men jag gör lite armhävningar, triceps dips och magövningar. Dock märker jag att konditionen har försämrats en jävla massa. Det är nog för att jag röker en paket om dagen nu. Förr feströkte jag bara efter mitt långa uppehåll av kedjerökning. Men då det finns så lite att göra här blir det lätt att ta en cigg eller två rätt ofta. Det lugnar ner mig så det är okej just nu. När jag blir utskriven ska jag sluta igen. Förhoppningsvis blir det snart. 
 
 

RSS 2.0